Profilo di ÅsaÅsas spaceFotoBlogElenchiAltro  |  Strumenti Guida |
Åsas spaceMin egen lilla plats i cyberrymden |
||||||
|
01 ottobre Dementi
19 luglio Äntligen!
15 maggio Min stora skitunge :)
Hoppsan!Har visst glömt bort att blogga den här veckan. Får väl ta igen det nu då!
 Snabbgenomgång av veckan;
Måndag: Cyklade till och från jobbet, handlade, städade, tvättade, sprang och gympade. Ungarna hade två kompisar på besök.
Tisdag: Var fullständigt rasande över hur de ansvariga kör över såväl elever som personal i Mora Kommun!! Och detta kan jag skriva eftersom jag gör det på min fritid, vi har nämligen blivit tillsagda att vi inte får kritisera deras beslut på arbetstid. Det är sann demokrati det!
Rodde kyrkbåt med eleverna, blev fotad av Mora Tidning. Älsklingen med son kom förbi och det var lugnt och mysigt.
 Onsdag: Upp i ottan (4.45) för att M skulle hinna i tid till jobbet. Cyklade, jobbade. Var med i tidningen från rodden och fick heta linslus hela dagen. Var på jätterolig körövning i Sollerö kyrka inför söndag då vi ska sjunga på familjegudstjänst. Ungarna hade tre kompisar på besök. Tvättade. Sanna passade syrrorna medan jag trallade.
Torsdag: Cyklade, jobbade, sprang, gympade. Ungarna hade fyra kompisar på besök och försvann periodvis så jag fick cykla ut och spåra upp dem. Var på kanonkul danskväll i Färnäs och buggade/foxade i ett par timmar. Sanna nattade sina småsyskon.
Fredag: Cyklade (men nu gick det himla tungt, benen är totalt stumma). Åkte och handlade lite välförtjänta godsaker och bjöd mina trevliga kollegor. Lyckades få hela engelskaåttan att sjunga på lektionen.
 Åkte och hämtade Elinas klasskompis Hanna och barnen har just nu två vänner på besök. Mycket bra vecka! Tänker inte göra så mycket mer ikväll tror jag, känner mig rätt nöjd. Ikväll blir det nog bara snabbmat och slappande.
Trevlig helg! 10 maggio Vilken dag! Vilken kväll! :DDagen, eller snarare gårdagen märker jag när jag ser vad klockan är, har varit en riktig höjdare. Har fått en massa gjort hemma; rensat och kört iväg till tippen, städat, påtat i trädgården. Ändå hanns det med en glass på stan med småtjejerna. Tonårsdottern erbjöd sig självmant (!!) att klippa gräsmattan så nu ser det riktigt prydligt ut här ute. Även om ryggen och armarna värkte efter några timmars rensande och krattande, är det lycka att få ligga och rota med händerna i myllan tycker jag. Man blir lugn och....jordad helt enkelt.
Kvällen tillbringades i Moras ishall, FM Mattson Arena där Canskören var en av attraktionerna på en välgörenhetsgala. Det var länge sedan vi uppträdde tillsammans nu, så att få sjunga och dansa med dessa härliga människor igen ikväll kändes såväl nymodigt som hemtamt. Men framför allt var det helt fantastiskt roligt!!
Och som om inte det var nog var det dans efter framträdandena, och då jag fortfarande har hyfsad koll på vilka dansare som är riktigt duktiga såg jag till att haffa dem en efter en för en svängom. Jobbigt, svettigt, men åh så roligt! Jag hade nästan glömt bort hur kul det kan vara att dansa.
Även under kvällen var det tonårsdottern som fick allt att klaffa genom att fixa kvällsmys och natta sina småsystrar medan jag var borta. Vilken tjej jag har! Sanna, du är helt underbar, tack!
Apropå underbar, allting rundades av med telefonsamtal med älsklingen som vallar runt tre vuxna karlar i kjol i Borlänges nattliv. Det är alltså några inom whiskyvärlden prominenta skottar som är i trakten för att dela med sig av sina kunskaper. Samtalet berörde såväl livets allvar som den stora lyckan i att ha varandra.
Jag mår väldigt bra nu! 07 maggio Dagens träningIdag tog jag mig 3,2km på 20 min. Det går sakta men säkert framåt!
Nu; situps, stjärtknip och andra gymnastiska övningar. Puh...  05 maggio TalangjaktIkväll har jag och tjejerna varit på Utmelandskolans talangjakt, och trots att Elina bara går i förskoleklassen vågade hon ställa upp. Iklädd prinsessklänning mimade hon och hennes kompis Hanna till Barbie Girl. Hur gulligt som helst! Mamma är sååå stolt!
Men hur pinsamt är det att jag glömde KAMERAN! IGEN! Skäms på mig!
 Tycker det är modigt av henne att ställa upp trots att hon är en av de yngsta på skolan. Tänkte först att "det skulle jag aldrig ha vågat i den åldern", men så kom jag på att det faktiskt finns bilder av mig när jag kompar klasskamraterna på piano vid en skolavslutning. Troligen när vi gick ut första klass, när jag ännu var för ung för att förstå grejen med scenskräck och premiärnerver. Det kanske är så det är med Elina också, att hon inte hunnit börja tänka efter. Eller så har längtan efter att stå på scenen redan satt klorna i henne. Den driften som kan få en att trotsa illamåendekänslor, svettningar och yrsel för att få göra något man älskar. Det visar sig väl framöver.
Trots att klockan är bara barnet ligger jag redan nerbäddad. Natten som var blev det inte mycket sömn. Min säng blev nämligen invaderad av två små vilddjur som frustade och flaxade runt. Jag hittade en av dem INNE i täcket imorse när det var dags för väckning.
Sedan har jag tränat rätt ordentligt ett par dagar nu, och det börjar kännas i musklerna. Gjorde en hel massa sit ups idag, och hoppas jag orkar fortsätta på den banan så det förhoppningsvis kan bli någon ordning på figuren till slut. Att det ska vara såå jäkla svårt att bli av med bullen på magen nu för tiden! 35 år och tre ungar är väl ingen ursäkt, eller? Men så unnar jag mig ju en massa gott också förstås, det gör jag ju...
Roligare än så här blir det inte ikväll, jag är alldeles för sliten och oinspirerad. Lika bra att sluta skriva nu alltså. Natti natti...
04 maggio Sköna maj, välkommen!Efter den fantastiska Valborgshelgen med strålande väder, grillning, solning, härliga promenader och en massa annat mys börjar jag få sommarvittring på riktigt. Nu är vi äntligen på den halva av året där jag verkligen uppskattar våra årstider.
Snart sommar! Underbart är det, underbart!
Jag vet inte om det är det rätta att göra, men nu skiter jag fullständigt i alla bekymmer och ångar på mot min ljusa framtid istället. wohoo!
Helt barnlediga fick vi vara i helgen, älsklingen och jag, och såna tillfällen är guld värda hur underbara ungar vi än har.
Tonårsdottern fick bo "ensam" hemma under helgen med sina jämnåriga kusiner, och såvitt jag kan se har det gått städat till. Givetvis fanns det ansvariga vuxna i närheten som höll koll, men tack och lov har ingen av mina täta check ups via telefon gett någon som helst anledning till oro. Lugnet före stormen? Man får vänta och se helt enkelt!
Småflickorna besökte sin far i Stockholm och fick gå på Gröna lund. Åka karusell och äta karamell var det som gällde för hela slanten, och de kom tillbaka rödkindade och rundmagade med varsin enorm heliumballong, som var en aning besvärliga att frakta hem på det fullständigt smockfyllda tåget. Lyckligtvis var medpassagerarna snälla och förstående människor, så resan gick ändå relativt smärtfritt.
Trots att jag haft "mina" elever ett bra tag nu, och att min blogg inte är hemlig på något sätt, har det tagit dem ända tills nu att hitta hit. Givetvis vill de ha ett omnämnande och det ska de självklart få, så här kommer det:
9B, Strandens skola
"Mina" goa ungar som jag med sorg i hjärtat snart måste släppa, då de börjar bli riktigt stora och ger sig ut i vida världen, eller iaf till olika gymnasieskolor.
Adde - en begåvad, stark och beundransvärd kille. Jag lyfter på hatten för dig!
Nicklas - uppfinningsrik, rolig och ytterst underhållande på alla sätt och vis.
Timmi - den konstnärlige hårdrockaren som inte varit i gänget så länge men som är en mycket trevlig, ny bekantskap.
Lucas - snäll och trevlig kille som aldrig upphör att förvåna, på ett mycket positivt sätt. Keep up the good work!
Anna - som har förmågan att sprida glädje runt sig, även under sina sämre dagar, vilket är en otroligt härlig egenskap. Behåll din positiva attityd!
David - en kämpe utan dess like med ett mycket stort hjärta, och som med sin enorma motivation kan nå hur långt som helst.
Madeleine - något tystlåten, snäll, omtänksam och riktigt mysig tjej med stora drömmar.
Isabelle - bubbligt glad, trevlig och humoristisk dansös med många begåvningar.
Rebecca - en god, positiv och klok romantiker som värnar om sina medmänniskor.
Emil - är som en öppen bok och underhåller alla med sina tankar och funderingar. Ett riktigt charmtroll!
Elina - genomsnäll, orädd och socialt begåvad och som ställer upp för sina vänner i vått och torrt.
Elinore - en tjej med ett enormt hjärta som alltid finns där för dem som behöver det mest.
Erica - glad, utåtriktad och som vågar ta för sig och ta plats, vilket kommer att ta henne långt i livet.
Erik - trevlig, rolig och klok kille med ett ordningssinne som gör en slarvmaja som mig grön av avund.
Julia - trevlig och mysig tjej med kämpaglöd som jag tror kan smälta in i vilka miljöer som helst.
Josefin - mycket begåvad och härlig och som i framtiden kan komma att uträtta stordåd.
Sofie - klok, god och medkännande människa som jag har haft nöjet att få lära känna det senaste året.
Roze - "nykomlingen" i gänget som kommit som en frisk fläkt och från första stund funnit sin plats i gruppen.
Det finns så mycket fint att skriva om de här tonåringarna att jag skulle kunna hålla på hela natten. De som klagar på "dagens ungdom" borde komma och umgås med det här gänget, då skulle det låta annorlunda, det är jag övertygad om.
Jag kommer att sakna er, era skitungar!
Gör er gamla fröken glad och hör av er någon gång framöver vettja! En liten hälsning i gästboken vore också trevligt!
 27 aprile Borde sova nu men......kom på att jag måste skriva ner ett Elinacitat som är för underbart för att glömmas bort...
För ett tag sedan vid matbordet hade Elina som vanligt myror i brallan. Jag tappade tålamodet och började predika om allehanda regler vid matbordet med en hel del irritation i rösten. Efter ett antal förmaningar avbryter Elina mig plötsligt;
- Mamma, vet du vad? Jag kan rapa ditt namn!
Vad säger man då? Jag kan säga att jag kom av mig rätt ordentligt...
Mina vackra, underbara döttrar.
Sådär ja....Välkommen hem min älskade!
Känns bra att ha dig på svensk mark igen!
 Saker och ting ser allt ljusare ut minsann.
Det gäller att komma ihåg hur enormt stark tankens kraft är,
höll på att glömma det ett tag. Kan inte nog poängtera det faktiskt;
man får det man tänker!
Tänk på det!
 22 aprile HaloRemember those walls I built
Well, baby they're tumbling down And they didn't even put up a fight They didn't even make up a sound I found a way to let you in But I never really had a doubt Standing in the light of your halo I got my angel now It's like I've been awakened Every rule I had you breakin' It's the risk that I'm takin' I ain't never gonna shut you out Everywhere I'm looking now I'm surrounded by your embrace Baby I can see your halo You know you're my saving grace You're everything I need and more It's written all over your face Baby I can feel your halo Pray it won't fade away Hit me like a ray of sun Burning through my darkest night You're the only one that I want Think I'm addicted to your light 21 aprile Kärlek eller rädsla?Min älskade förklarade för mig snart efter att vi först träffats att "alla känslor kommer antingen ur kärlek eller rädsla". Det där har jag funderat mycket över, och det stämmer ju!
Negativa känslor utgår ifrån rädslor. Svartsjuka tex är troligtvis rädsla att förlora någon. Hat och ilska mot någon kan bottna i rädsla att inte kunna stå emot eller hantera en persons negativa inverkan. Skam är förmodligen rädslan över andra människors åsikter och fördömanden. Irritation och frustration inträffar ofta när man är rädd för att misslyckas med något.
Att positiva känslor däremot är grundade av kärlek, till sig själv och andra, är mycket lättare att se och kräver knappast någon närmare förklaring.
Då vi till stor del agerar efter våra känslor, kan man säga att handlingar har samma ursprung. Dock blir det lite mer komplicerat då man tänker på att ett agerande kan uppfattas som negativt, även om tanken och känslan bakom är just kärlek. I förlängningen, när man ser tillbaka, kan man ändå ofta se att den eller det som en gång fick ens liv att ställas på ända, faktiskt var vad som ledde in en i en ny, bättre riktning. Att stå för sanningen även om det innebär att människor kan bli sårade, eller att sätta gränser och införa begränsningar för ett barn är exempel på detta.
På samma sätt kan det som verkar vara vänlighet och omtanke vara förklädda yttringar grundade i rädsla. Att "skydda" andra från obehagliga sanningar, eller ge ett barn allt vad det pekar på är såna exempel. I det första fallet är man rädd att personen i fråga inte ska kunna hantera sanningen eller kunna vända den emot en själv, men man ger inte personen i fråga de rätta förutsättningarna till att fatta egna beslut. I det andra fallet ligger rädslan i att den omsorg man har att erbjuda inte ska räcka till utan mutor och resultatet blir en bortskämd, ständigt otillfredsställd unge.
Bara för att man är medveten om sina rädslor betyder tyvärr inte att man bara kan sopa undan alla negativa känslor, men det ger förutsättning att arbeta med dem. Det största hindret för de flesta är nog att våga vara sann mot sig själv, att se sanningen i vitögat, att stå för sina misstag utan att urskulda sig inför sig själv och andra. Jag tror dock att självkännedom och ärlighet inåt såväl som utåt är nyckeln till ett rikare och bättre liv, och jag strävar ihärdigt vidare...
16 aprile Osannolikt rätt!
Teresa Rexlin har sammanställe ett årshoroskop för 2009 på Passagen. Även om jag är ytterst skeptisk mot allmänt ställda horoskop måste jag säga att jag tycker första delen av horoskopet stämmer in så himla väl på mig. Tappa fotfästet, övermannad av känslor och tankar, obearbetad sorg och rädsla... Nu väntar jag bara på den förbättrade ekonomin
Din ekonomiska situation verkar däremot att stadigt förbättras, kanske du blir erbjuden ett nytt arbete med högre lön, eller att du får utdelning för tidigare investeringar. Pengar ska i alla fall inte vara något problem i år för dig, om du inte överdriver och spenderar när du inte behöver. För att stilla och döva de där inre obehagliga känslorna, då får du ännu mera att ta itu med senare. Ska ut och resa långt i år bör du iaktta försiktighet och kolla upp bokningar, biljetter, passet och hotellet en extra gång. Risk för oväntade vändningar kan ge dig bekymmer som hänger med länge, för de är svåra att lösa och ingen vill ta på ansvaret. Men om du är försiktig och har tagit ansvar för din egen del, står i alla fall du med ryggen fri. Är du singel finns en chans att du träffar någon genom jobbet senare i höst. Det kan du ju även göra om du redan är i en relation, men då får du problem du inte vill ha. Garanterat. 06 aprile Känns inge´ kul att blogga......när bloggen missuppfattas som ett sätt att få uppmärksamhet och sympatier.
Inte heller vill jag ha någon hurtig gladblogg som inte speglar hur jag mår och känner.
Ska jag skriva vill jag känna mig fri att skriva vad jag vill, det som känns viktigt just då.
Tar en liten paus och tänker över hur jag ska göra...
04 aprile RomanceSom obotlig romatiker tyckte jag den här artikeln i Aftonbladet var helt underbar: "Jag blev kär innan vi ens träffats"
Åh vad jag saknar min älskling nu! Andra helgen isär sedan vi blev tillsammans "på riktigt".
 02 aprile Känslor......har jag i överflöd. Många olika känslor samtidigt hela tiden som vill ta över, och jag kämpar hela tiden för att hålla balansen. Kärlek, tacksamhet, ömhet, lycka, oro, besvikelse, sorg... Hat? Jag vet inte om man kan kalla det hat, men den som tagit ifrån mig det som jag förut betraktat som min största trygghet, som har sårat mig och människor jag älskar djupt, som fått mig att vilja ta mitt eget liv, som ljuger och bedrar, som är som en sjukdomssvulst som sprider sitt bittra gift omkring sig, som genom att manipulera sin omgivning kommer undan med oförlåtliga handlingar och ett vidrigt betéende, som ser på hur jag blir straffad för det han är skyldig till , som över huvud taget inte tar ansvar för sina handlingar, som hindrar mig från att stötta någon som förmodligen har det ännu svårare... Nej, jag hatar inte. Kanske har jag inte förmågan att hata. Men jag föraktar det usla kräket mer än jag någonsin föraktat någon annan. Förakt är knappast någon ädel känsla men tyvärr lever och frodas den i mitt inre. Hur handskas man med sånt här? Jag gör så gott jag kan, med varierande resultat. Jag gråter, skriker åt dem som inte förtjänar det, förtränger så gott det går, lyckas faktiskt glömma och vara glad emellanåt, låtsas att allt är ok, försöker fylla mina tankar med annat, gråter... Mitt enda hopp är att något gott till slut ska komma ur det här, att det som hänt inte ska vara helt förgäves. Att ögon ska öppnas och att någon typ av rättvisa ska skipas. Att de som kämpat så hårt, så länge kanske äntligen ska få leva i frid och lycka.  01 aprile Stockholmsresan......med Team Cans var riktigt lyckad! Mycket god mat och dryck i jättetrevlig miljö på Grill på Drottninggatan. Limoåkning med skumpa!!
Hammerfallkonsert på Hovet och efterfest på hårdrockspub!
Att vi hamnade i Ryssland, saknade platbiljetter, att en körmedlem blev hämtad från efterfesten med ambulans, att vi skrämde ut ett gäng marockaner från 7-Eleven, samt att några andra av oss blev misstagna för något annat än coola rockbrudar när vi tog vägen via Malmskillnadsgatan hör också till historien.
En shoppingdag i vårsol och ännu en lyckad middag på ett ställe som jag inte minns namnet på.
Men framför allt; umgänge med en underbar grupp människor tillika goda vänner. Alla så olika men så fantastiska på sitt eget sätt och med så mycket hjärna och hjärta.
Här är jag och Mighty Mita i limon. Och nej, vi har inte tröttnat på rockposerna ännu!
Det uppstår något speciellt mellan människor som sjunger tillsammans. Jag känner en stark bindning och en hel massa kärlek till mina körkamrater i såväl Canskören som Gesundakören. Att umgänget sker kring något vi alla älskar, musiken, gör dessutom att man förknippar varandra med glädje, och iallafall jag blir glad och varm i hjärtat närhelst jag träffar på någon av mina körkamrater ute i verkligheten. Det blir nästan lite familjekänsla faktiskt!
Apropå familj är det så myspysigt hemma med tjejerna just nu. Jag har otroligt fina och härliga barn och är så himla tacksam för det!
 Härliga vänner, roliga upplevelser, goa ungar, en riktig drömman... Livet är inte illa trots allt!
 26 marzo Puh!Delmål ett, att springa tre km på mindre än 20 min uppnått idag. Tom med 22 sek tillgodo!
OK, jag vet att det inte är något att skryta över, men för mig är det en seger i det lilla.
 25 marzo Gäsp..Sov urdåligt inatt men tog mig ändå upp tidigt så jag hann ta ett pass på löpbandet före frukost. Lite mallig faktiskt...
 Utvecklingssamtal, nationella prov...det är fullt upp på jobbet just nu kan man säga, och då kommer sömnlösheten som ett brev på posten. Läget känns dock än så länge någotsånär under kontroll. Jag siktar friskt på att köra järnet fram till påsklovet, sen blir det nog några dagar i soffan. Soffa är skönt. Soffa är bra!
 Imorse startade inte bilen jag har till låns för tillfället. Vid 35 års ålder har jag ännu inte ägt en egen bil, men det går ju rätt bra att köra andras också. Tills idag då... HYPERSTRESSAD som jag är just nu blev jag fullständigt VANSINNIG när bilen inte startade. Hade den inte varit ett dött objekt hade jag fått samvetskval för alla okvädningsord jag hann vräka ur mig. Ja, ni kan säkert föreställa er.
Lite pinsamt då att det sedan visade sig att det enda felet var att bensinen var slut.
 Nåja, även den bäste kan fela. Eller nåt...Nu var det ilska över icke rullande bil, men annars tycker jag det där med road rage är ganska intressant. Jag är i vanliga fall en relativt tolerant människa, men så snart jag sätter mig i en bil tycker jag plötsligt att folk, eller åtminstone mina medtrafikanter, är totalpuckade idioter. De blinkar för sent,eller inte alls innan de ska svänga, ändå har de mage att tuta och hytta med nävarna när JAG byter fil utan förvarning. De kör antingen för sakta eller för fort. Och är någon fotgängare jobbig och står och väntar vid ett övergångsställe så jag måste stanna och släppa förbi, ja det är också otroligt irriterande.
 Nu är det dags för att köra till kör för att köra lite körande med andra körare
 23 marzo Måndag!Jo, det är faktiskt "Måndag!"
Trots att detta är den veckodag som jag gillar minst, och det dessutom är snöstorm ute, mår jag bättre än på länge, och det är sååå skönt! Dessutom har jag tyckt mig se att det är en uppåtgående trend även hos andra bloggare. Livet börjar kännas lättare helt enkelt, och hur härligt är inte det?
Nu har vi "rensat ut" och ser äntligen fram emot den utvecklande delen av året.
Mot oändligheten och vidare! Wohoo!!
Visserligen ligger de där trista problemen kvar och skaver, men vissa saker kan jag påverka och tänker försöka göra det också. Andra kan jag inte påverka och då är det lika bra att sluta älta dem.
Helgen med min älskade var helt underbart mysig. Han lugnar mig, ger mig energi, gör mig alldeles varm och... luddigt lycklig. Visst känns det lite luddigt när man är sådär himla kär? Jag har aldrig förut så påtagligt känt en människa fullkomligt stråla ut positiv, kärleksfull energi när man är nära. En energi som är så härlig att jag glömmer tid och rum och bara hänger mig åt det rus som uppstår.
Underbara, fantastiska människa, jag är fullständigt förlorad i dig!
Tränar gör jag också faktiskt! Känner mig riktigt duktig också, jajamensan! Efter ett besök i ett provrum i helgen där jag med all oönskad tydlighet kunde beskåda min blekfethet ökade träningsambitionerna dessutom radikalt. Min plan var att gå upp tidigare idag och jogga före frukost, det ska vara bra för fettförbränningen har jag hört. Min plan gick dessvärre i stöpet, morgontrött är bara förnamnet, men jag har tagit igen det nu i eftermiddag.
Nu står dusch, kaffe och nattning av barn på kvällsschemat. Om jag inte däckar fullständigt i soffan sedan kanske jag rentav hinner blogga lite till, man vet aldrig. 20 marzo Fredag!Fredagskvällar, att få träffa älsklingen igen efter en vecka av längtan. Då man kan glömma alla problem och bara mysa. Det är lycka!
Trevlig helg alla fina människor!
18 marzo Smärta
Nej nu lättar vi upp stämningen lite igen!Den här bilden är ju sååå gammal, men det hjälps inte. Jag skrattar lika mycket varje gång jag ser den.
  TröstäterHar käkat 1,5 Dubbeldaim redan.
Visste ni att Daim är en av de få chokladbitar där salt är en viktig smakgivare? Om någon nu skulle bry sig om det, men onödigt vetande kan ju vara kul ibland...
Orolig för M som är sjuk, igen? än? Min stackars, stackars älskling...
 Det är så mycket problem just nu, varför? Vad är det som händer? Vad är det vi missat eller gjort fel? Vilket är budskapet egentligen? Hur ska vi få lugn, ro och ordning på tillvaron igen?
HJÄLP!!
Vi behöver flyt nu, kom igen! Positiva energier hitåt!
|
|
||||
|
|
